sjukdom.
Jag hade storartade planer för min vistelse i Sthlm. Hade planerat varje liten dag i minsta detalj. Detta skulle bli den roligaste Sthlms-vistelsen på LÄNGE!
Men, vad händer?
Jag sätter mig på tåget, peppad som fan. Pappa hämtar mig på centralstationen, vi åker till oppunda och köper lunch. Sushi blir det och jag är överlycklig. Vi åker hem, käkar lunchen och snackar lite. Efter detta åker vi till Huddinge sjukhus och hälsar på mamma som opererats för artros. Åker sedan till Farsta centrum och köper lite strumpor och nagellack och två flaskor vin. En till Matti & Sandra och en till Tove (vilka jag är bjuden på middag hos). Jag tittar även på ett par mjukisbyxor inne på H&M för 99 spänn, har ju glömt att packa ner ett par såna. Men bestämmer mig för att "jag kan ju köpa dom en annan dag så slipper jag släpa idag". Vi åker vidare till hornstull, heleneborgsgatan 13b. Där är det tre trappor utan hiss. Min bror försöker släpa upp barnvagn, barn, vin och hund. Som tur var tappade han bara vinet så när vi kom var det bara att lägga sig och skura trappuppgången. Sen serverades det tapas, rödvin och vi kollade på "På spåret" och snackade. Folk börjar röra sig hemåt men jag stannar som vanligt, finns det rödvin, finns det Åsa. Så jag, min bror och Sandra stannade uppe kring köksbordet. Drack vin, snackade om livet och hade det jäkligt bra. Klockan fyra börjar jag tänka på refrängen och beställer en taxi. Jag trillar i säng vid 05.20 i Enskede.
Sen då..
Jo, vaknar upp lördag vid 12.30, känner av halsen. Fan. Hoppar in i duschen och beger mig in mot stan. Möter upp Tove vid St Eriksplan och tar en kaffe med kanelbulle på Vurma. Riktigt gott och vi hinner snacka om det mesta. Efter några timmar börjar vi röra oss mot Fridhemsplan där vi ska möta upp Erica. Vi går in på Ica, handlar mat, choklad och drinktillbehör. Sen vidare till Stadshagen där Tove & Martin bor. Erica lagar middag, tove blandar drinkar och jag kryper ner i soffan med en filt, mår nu ännu värre än innan. Dom äter middag, jag petar i maten och sen var klockan 21.00 och det var dags att bege sig mot münchenbryggeriet där Miike Snow spelar. Fan va vi längtat! Rör oss mot tunnelbanan och hoppar på, jag känner att febern är ett faktum och börjar känna mig riktigt underlig. Väl framme vid t-centralen känner jag att nu är det dags och hinner säga "Tove, nu kommer jag ramla". Sen har jag svimmat. Detta hände inte bara en gång utan två. Jag blir satt i en taxi hem.
Ja, då var min trevliga vistelse i Sthlm igång då.
Spenderar 8 dagar i sängen från och med lördag kväll hemma hos mamma och pappa, näst intill död. Febern är skyhög, halsen är fruktansvärd, ögonen är ur funktion och ja, det mesta i kroppen verkar vilja säga upp sig samtidigt. Inte förens fredagen efter vaknar jag och känner "Nu får det vara nog!", ringer vårdcentralen och får en tid 50 min senare. Kliver in där och får göra alla möjliga olika prover. Och svaret är: Halsfluss, Bihåleinflammation OCH ögoninflammation. Två sorters antibiotika åker jag hem med. TVÅ! Aldrig har jag varit så lycklig för att få veta vilka sjukdomar jag bär på och hur jag blir av med dom.
Äntligen ska mitt liv bli ett liv igen.
Den här otroligt jättebraiga veckan i Sthlm som jag skulle ha blev allt annat än bra. Det har varit smärta och elände och dödslängtan. Sorg över att inte träffa alla de människor som jag saknar så. Men nu jävlar ska jag bli frisk och sen ska jag göra allt roligt jag vill.
Men, vad händer?
Jag sätter mig på tåget, peppad som fan. Pappa hämtar mig på centralstationen, vi åker till oppunda och köper lunch. Sushi blir det och jag är överlycklig. Vi åker hem, käkar lunchen och snackar lite. Efter detta åker vi till Huddinge sjukhus och hälsar på mamma som opererats för artros. Åker sedan till Farsta centrum och köper lite strumpor och nagellack och två flaskor vin. En till Matti & Sandra och en till Tove (vilka jag är bjuden på middag hos). Jag tittar även på ett par mjukisbyxor inne på H&M för 99 spänn, har ju glömt att packa ner ett par såna. Men bestämmer mig för att "jag kan ju köpa dom en annan dag så slipper jag släpa idag". Vi åker vidare till hornstull, heleneborgsgatan 13b. Där är det tre trappor utan hiss. Min bror försöker släpa upp barnvagn, barn, vin och hund. Som tur var tappade han bara vinet så när vi kom var det bara att lägga sig och skura trappuppgången. Sen serverades det tapas, rödvin och vi kollade på "På spåret" och snackade. Folk börjar röra sig hemåt men jag stannar som vanligt, finns det rödvin, finns det Åsa. Så jag, min bror och Sandra stannade uppe kring köksbordet. Drack vin, snackade om livet och hade det jäkligt bra. Klockan fyra börjar jag tänka på refrängen och beställer en taxi. Jag trillar i säng vid 05.20 i Enskede.
Sen då..
Jo, vaknar upp lördag vid 12.30, känner av halsen. Fan. Hoppar in i duschen och beger mig in mot stan. Möter upp Tove vid St Eriksplan och tar en kaffe med kanelbulle på Vurma. Riktigt gott och vi hinner snacka om det mesta. Efter några timmar börjar vi röra oss mot Fridhemsplan där vi ska möta upp Erica. Vi går in på Ica, handlar mat, choklad och drinktillbehör. Sen vidare till Stadshagen där Tove & Martin bor. Erica lagar middag, tove blandar drinkar och jag kryper ner i soffan med en filt, mår nu ännu värre än innan. Dom äter middag, jag petar i maten och sen var klockan 21.00 och det var dags att bege sig mot münchenbryggeriet där Miike Snow spelar. Fan va vi längtat! Rör oss mot tunnelbanan och hoppar på, jag känner att febern är ett faktum och börjar känna mig riktigt underlig. Väl framme vid t-centralen känner jag att nu är det dags och hinner säga "Tove, nu kommer jag ramla". Sen har jag svimmat. Detta hände inte bara en gång utan två. Jag blir satt i en taxi hem.
Ja, då var min trevliga vistelse i Sthlm igång då.
Spenderar 8 dagar i sängen från och med lördag kväll hemma hos mamma och pappa, näst intill död. Febern är skyhög, halsen är fruktansvärd, ögonen är ur funktion och ja, det mesta i kroppen verkar vilja säga upp sig samtidigt. Inte förens fredagen efter vaknar jag och känner "Nu får det vara nog!", ringer vårdcentralen och får en tid 50 min senare. Kliver in där och får göra alla möjliga olika prover. Och svaret är: Halsfluss, Bihåleinflammation OCH ögoninflammation. Två sorters antibiotika åker jag hem med. TVÅ! Aldrig har jag varit så lycklig för att få veta vilka sjukdomar jag bär på och hur jag blir av med dom.
Äntligen ska mitt liv bli ett liv igen.
Den här otroligt jättebraiga veckan i Sthlm som jag skulle ha blev allt annat än bra. Det har varit smärta och elände och dödslängtan. Sorg över att inte träffa alla de människor som jag saknar så. Men nu jävlar ska jag bli frisk och sen ska jag göra allt roligt jag vill.
Kommentarer
Trackback
